Dataset Viewer
Auto-converted to Parquet Duplicate
text
stringlengths
11
499
kurów d taddart deg wanẓul agmuḍ n lapologne, ger puławy d lublin, s tama n wasif kurówka. d ixf n yiwet gmina, eddayra (municipalité), s daxel n lublin voivodeship. 2811 yemdanen zedɣen deg s (aseggas : 2005). ger iseggasen 1431 d 1442 tesɛa taddart agi iẓerfan n temdinet ilmend n aẓref n magdeburg. lapologne tuddar
wikipedia d tasanayt n weskar uqqin encyclopédie en ligne, s waṭas n tutlayin ; ayen yella deg s d ilelli, la ttarun deg s imaɣzalen, ixeddemen am tiwizi, tettall itt wikimedia foundation, d tuddsa non profit. tura tiẓrigin ines s 250 tutlayin imeẓliyen i yellan (deg sen 180 idderen, tin s teglizit d tameqqṛant). ay bɣ...
tutlayin tifrusyawiyin d tawacult n tutlayin yettumeslayen di tefriqt akk d ugmuḍ alemmas, azal n 300 n melyun imdanen ttmeslayen tent, llant 375 n tutlayin tifrusyawiyin (kra seg sen mmutent), atent ayen s twacult nsen: tutlayin timaziɣin. tutlayin tiččadiyin. tutlayin timaṣriyin. tutlayin tisamiyin. tutlayin tikuciyi...
agemmay aɛebri d agemmay yettuseqdac di tira n tutlayt taɛebrit. agemmay aɛebri d agemmay abjed am agemmay aɛrab neɣ agemmay alibi (tifinaɣ n zik), ur yesɛi ara tiɣra. yekka d aẓar is seg ugemmay arami. i kull asekkil llan asusru aṭas. llan asusru n tɛebrit n zik d ususru n ddin d ususeu n tɛebrit n tura. i tudayt tesf...
agemmay anbaṭi d agemmay yella yettuseqdac di tira n tutlayt tanbaṭit (tutlayt nni temmut) di lqern wis sin. agemmay anbaṭi d agemmay abjed (ur yesɛi ara tiɣra). yekka d aẓar is seg ugemmay arami, seg s yusa d ugemmay aɛrab. agemmay anbaṭi yettwura seg ayfus ɣer uzelmaḍ, yesɛa 22 isekkilen : agemmay
agemmay aɛrab d agemmay yettuseqdac di tira n waṭas n tutlayin: taɛrabt, fursi...agt. agemmay aɛrab d agemmay abjed am agemmay aɛebri neɣ agemmay alibi (tifinaɣ n zik), ur yesɛi ara tiɣra. agemmay aɛrab yettwura seg ayfus ɣer uzelmaḍ, yesɛa 28 isekkilen, kra n umsasa (adaptations) n ugemmay aɛrab di tutlayin tiyaḍ sɛan...
agemmay aɛrab n tfursit d amsasa n ugemmay aɛrab i tutlayt tafursit. isekkilen nniḍen isekkilen agi mači tijdidin, maca ttwuran s tira nniḍen asmi llan g ulemmas neɣ g uneggaru. agemmay aɛrab n tfursit ɣur s 4 isekkilen nniḍen : agemmay
belqasem iḥiǧaten, d amedyaz aqbayli. tukkist si tmedyazt is tira diri tt tittin n laṣel -- aserdun inkaṛ baba s ɣur neɣ tira tfeṣṣel -- d tamaziɣt ay aɣilas ma d win i k yennan beddel -- am nekk uɣal ini yas ma yugi ḥseb it yennṣel -- yal wa ad yesselmed tarwa s idlisen is seg wawal ɣer wayeḍ tamusta n isefra aḥiwec a...
tutlayt tunṣibt d tutlayt ixeddem yis s yiwen weddal n yiwet tmurt, asmi tella yiwet tutlayt, d tutlayt tunṣibt n yiwen weddal, akw titeggarin (tateggart: document) yessefk ad ilint s tutlayt tunṣibt, mulac titeggarin nni mači d tiɣbalin (aɣbal : valide). llant timura ɣur sent ugar n yiwet tutlayt tunṣibt, am tmurt n s...
tiliẓri (neɣ tiliviziu) d acermad (appareil) iremmes tugniwin d yimesli (son), s lkabl neɣ s les ondes radioelectriques (tamdeswelt asadrer aẓruran), umbeɛd yettceggiɛ iten s wegdil ines (agdil:ecran). yis s nzemmer a nmuqel isura (films : asaru), talɣut (information), asusen (la publicité)...atg. yamo teknoloji
adolf hitler (ilul di 20 yebrir 1889 deg braunau am inn, deg tmurt n tutrict yemmut deg 30 yebrir 1945 deg berlin) yella d amdan asertay almani, aselway n lalman seld führer. igelled s ukabar i t ixelqen deg 1921, d nsdap (nationalsozialistische deutsche arbeiterpartei), yeslul d daɣen reich wis iii u ilmend is tezwar ...
amezruy d tazrawt n tidyanin yeḍran, d acu kan, amezruy mačči d tussna am tiyaḍ axaṭer ur nezmir ara ad nessen akk tiɣawsiwin, daɣnetta, nzemmer a nemmeslay ɣef tamusni n tiẓri n tidyanin. amezruy yesseqdac tazrawt n titeggarin (tateggart: document), asmi ur nesɛi titeggartin, nemmeslay ɣef azarmezruy (préhistoire). am...
amḍan, d tagrumma n yiwen neɣ aṭas n yizwilen. imḍanen d tiɣawsiwin n tusnakt. leṣnaf n yimḍanen ṣṣenf ittuseqdacen aṭas d imḍanen : 0, 1, 2, 3 atg. asmi yella yimḍanen ibawen (négatifs) am -1, -2 atg, nesɛa imḍanen . imḍanen am : 2/3, 4/5 atg. imḍanen am : , ln(5) etc. imḍanen am : 2i+3, 3i etc. tusnakt
sigmund freud d argaz n tmusni i d isnulfan tiklislett. ilul ass n 6 mayu 1856 di freiberg (moravie), di uṭric maǧer n tura. imut di 23 cṭember 1939 di lundun, tamurt n legliz. qaren netta d karl marx d friedrich nietzsche, llan d krad yergazen i bedlen udem n tusna n tfelsafit taqburt. freud freud freud
yuba wis sin (-52/50 armi -23), mmi s n ugellid yuba i, yella d agellid n muriṭanya. tameṭṭut is tamezwarut d cleopatra selene ii. amezruy n imaziɣen isnalayen imaziɣen imaziɣen numidya amezruy n inumiden tameddurt
world wide web, d agrudem, i seqdacen deg internet. anamek n wawal a (azeṭṭa n tisist agraɣlan), agrudem yessawḍen ad yeldi azeṭṭa internet i yal amdan. www neɣ web, yennulfa d deg useggas 1991, sɣur umazzag aglizi timothy berners lee (d amagmay di cern, genève). deg tazwara, web yeffeɣ d akken ad awḍent tilɣa i yal am...
tasekla yekka d seg wawal asekkil (tira umesli afraray), d ayen yaɛnan tira, tajerrumt, idles... atg. d tajruma n idrisen neɣ n wayen yakk yettwaqedcen ama s wudem n tira neɣ s win n watlay. tasekla tamawit ar iqbayliyen, wala ar imaziɣen s umata, teǧhed. ma d tasekla n tira, armi d timdi agi taneggarut i bdan a ttarun...
qirɣizistan ay yellan d yiwet si tmura n asya talemmast tesɛedda ugar n 70 n yiseggasen s ddaw n leḥkem asuvyati. d acu kan, seg wasmi ay tuɣal d timziregt (indépendante), tessider d akk ayen yellan d azamul aɣelnaw, d acu kan, xas taqirɣizt tuɣal d nettat ay d tutlayt n tmurt, ur tufi ara iman is akken ilaq lḥal, yern...
asamar alemmas (s tserɣint : الشرق الأوسط, s tehibṛut : המזרח התיכון, s tegnizit : middle east) d tamnatt deg wenẓul ataram n asya akk d ugafa asamran n tefriqt. tamnatt agi s umata tesɛa timura yagi baḥrayn, maṣer, tturk, iran, ɛiraq, israyil, urdun, lekwit, lubnan, ɛumman, qaṭar, tagelda tasaɛudit, surya, limarat taɛ...
at lqayed d taddart id yezgan di tama n wegwni geɣran, deg iwaḍiyen. tettwasen s yexxamen ines iqburen yeqimen aken i llan zik. deq s imeraḥen id ittruḥun ɣers a ttwalin. tamselyut tasɣunt "la région" , uṭṭun 01, furar 2007. at lqayed
tamalgacit d tutlayt i ttmeslayen imalgaciyen, tettekka di twacult n tutlayin tustruniziyin ay ttmeslayen di asya, am tindunisit. tewwid amur meqqer n wawalen seg tutlayin tibantutin, ternu awalen seg taɛrabt d swaḥili d tarumit akk d taglizit. tiwelhiwin m
malek bugermuḥ, d anazur umezgun aqbayli ilulen ass n 28 yennayer aseggas 1948 deg tɣiwant iɣzer ameqqran di temnaṭ n bgayet. yebda taɣuri di taddart is, syin akkin ikemel di ṣṭif. deg useggas n 1969, yeffeɣ ɣer musku, di tmurt n rrus, iwakken ad ikemmel tussna n taẓuri umezgun. ass n 10 uwenbir 1989, yemmut malek buge...
basic d asewzel (beginner's all prupose symbolic instruction code). yeffeɣ d deg useggas 1965. d tameslayt i d yemmugen i wid urɛad ssnen nezzeh timeslayin n usihel, acku awalen n umeslay yettuseqdacen deg basic sehlen, ferzen. yelha nezzeh i yinelmaden n tesnawit (aswir amenzu). s kra n wawalen, anelmad yezmer ad yekt...
dbase ɣer taggara n yiseggasen 70, amussnaw wayne ratliff ( iqeddec di nasa), isnulfa d timeslayen i useqdec n taffa n isefka (base de données), i wumi isemma vulcan. syin akkin, george tate d hal lashlee, gren d afus, rnan sqewmen t, armi d useggas 1981, yuɣal isem is dbase (data base). tamselyut tutlayt n usihel
langage c, d tameslayt i d ilulen deg useggas 1972, sɣur umussnaw denis rithie. deg tazwara, timeslayin a mmugent d i useqdec n uselkim (ileḥḥun s unix); maca, deg useggas 1989, yuɣ abrid n useqdec s wahil, yuɣal am wid neẓra yakan. tamselyut tiwelhiwin tutlayt n usihel
tikerdeddit d azzug n tazɣa deg kra n iyerziyen .. deg waṭas n wakuden yettaɣ iyerziyen d iwsiyen yellan zdat n yinzaren. igellu d s tuffɣa n uxenziz d tebrurin timellalin u usrag n tuffet n tezɣa yellan deg yixef (aqerru). tikerdeddit d askan yeqqnen ar kra n waṭṭanen am yidis d tzelmezt yakk d tusut. ẓeṛ daɣen tasenw...
taɣamsa dayen i semlalayen ayen iḍerun di yal tama umaḍal, u a tnidyawi d isalen i medden, ama deg iɣmisen, neɣ deg radyu, neɣ deg tiliẓri, neɣ s webrid n uzeṭṭa n internet. tisqamuyin n tɣamsa tettawid isalen di yal ma teḍru yiwet n tɣawsa deg umaḍal. ger tisqamuyin n tɣamsa i yettwasnen, ad nader afp (fransa) ; reute...
tacekkukt d yiwen ujeqdur n ufexxar d alemmas, ur meqqer, ur mecṭuḥ, ttarran deg s medden zzit ay sseqdacen i ussewwi. zik, deg tmurt n leqbayel, asmi ara d z'den medden azemmur nsen, tteffren zzit nni deg wecbayli (d yiwen ujeqdur d ameqran, yezmer ad yawi alamma d 100 n rritlat n zzit). d acu kan, acbayli yagi d axza...
azeqziq deg tesnignewt d tudra (aṣubbu) n waman yettwaneznezn s talɣa n ugeffur neɣ n wedfel, tasmekta n uzeqziq d tin yemgaraden gar tama ar tayeṭṭ s unect (ɛla ḥsab) n unezwu n yal tama. yettili d wakat n uzeqziq ɣef tjumma tusbiṭ s tigget n mn. ẓeṛ daɣen agris abruri tasemhuyt tagrest tafsut anezwu adfel aman ageffu...
acennay dalil umar, s yisem is unṣib war umar, ilul deg useggas n 1948 di taddart n at aṭelli, di tama n laṛebɛa n at yiraten anda illa yettidir. immut ass n 18 fuṛaṛ 2007 di yiwen sbiṭar di 'paris' s yiwen n lehlak iɛeṭlen. dalil umar isɛa 3 warrac, illa d yiwen ger inaẓuren n ccna n teqbaylit yettwasnen deg iseggasen...
charles de gaulle isem is ameqqran, charles andré joseph de gaulle, yella d aselway n fransa. ilul d ass 22 nwember n 1890 g lille (agafa n fransa), yemmut ass n 9 nwember 1970 g colombey les deux eglises, haute marne. gaulle, charles de
farida at harun, s yisem is unṣib farida lǧama, d yiwet n tmedyazt taqbaylit yettidiren di uṭawa, tamurt n kanada. tlul deg 1974 di lezzayer tamanaɣt. daɣen, farida at harun d tteka di tarbaɛt tilleli n tidukkla tadelsant tamaziɣt di uṭṭawa ḥull. tamselyut at harun
rabha aïssou d yiwet n tlemẓit yebdan tira seg wasmi tella d tanelmadt di tesdawit mouloud mammeri di tizi wezzu. mbaɛd taɣuri n taɛrabt (laliṣans ɣef tsekla taqbaylit), teɣra tafṛansist, tunag ɣer fṛansa anda i tezdeɣ ar ass a. tnuda d aṭas n tmucuha di temnaṭ n at yiraten (irǧen, iɛezzuzen, tamazirt), u tura fell ase...
saɛid cemmax ilul 1968 di taddart n ait buɣerdan (tura qqaren as assi youcef), tama n buɣni, di tmurt n leqbayel. mbaɛd kra iseggasen n umennuɣ ɣef tmaziɣt deg umussu adelsan amaziɣ (mcb), iṛuḥ ɣer fṛansa anda ikemmel taɣuri yis d unadi. yessker duktura ɣef umawal n tmaziɣt. tura, a t an d aselmad n tasenaslit di teswa...
ǧamal benɛuf, ilul ass n 7/05/1960 deg iɣil ɛli (bgayet), yettidir deg wehran iɣer d yusa d bab n sḍis iseggasen. ǧamal benɛuf, d ameɣnas n tmaziɣt n tugdut akk d tlelliyin uzayez, d amaslaḍ amesnulfu n terbaɛt imnayen n numidya di 1990, n tiddukla asirem 1989, yelmed tamaziɣt ɣer kamal n at zerrad, yeḍfer akk timsirin...
muḥend u yeḥya d argaz umezgun aqbayli, ilul di taddart n at rbaḥ deg ibudraren. imut di paris, franṣa di 2004, di leɛmr is 55 isegasen. aṭas n ceqqufin umezgun id yerra ar teqbaylit si tutlayin nniden. daɣen aṭas n iḍrisen umi yura i ccenayen n teqbaylit, gar asen: ferḥat mhenni, yidir, takfarinas, malika dumran, slim...
aɛrab sexxi d amedyaz, d argaz umezgun, d awaziw n tilizri aqbayli yettidiren di kanada, di marikan ugafa. d yiwen ger iɛegalen n tidukkla tadelsant tamaziɣt di uṭṭawa ḥull, d anamzul uselway ines. ilul deg 1959 deg at abdelmumen, di tama iwadiyen. ger waṭas n leqdicat ixedem, illa d ameskar n yiwet n tcequft umezgun i...
at yenni d taɣiwant taqbaylit n twilayt n tizi uzzu, at yenni d yiwen lɛeṛc aqbayli.
mali d isem n tmurt d yezgan di tefriqt, tamanaɣt ines d bamaku. zedɣen t 19 553 397 n medden.
abdelkrim ǧeɛad yella d yiwen uneɣmas aqbayli ilul deg waqbu, yemmut deg 18 yennayer 2015. ǧeɛɛad, ɛebdelkrim
tagelda yedduklen, s teglizit united kingdom, d tamurt tigzirt d yezgan di turuft, deg s 4 tgeldiwin yedduklen : england ("legliz"), tamurt n yigaliyen, skutlanda (tigeldwin agi d great britain, "britanya tameqqrant" di kṛaḍ yid sent) rnu asen northern ireland ("irland n ugafa"). tizmilin timura n turuft
muḥend taferka, isem is unṣib muḥend barrache, d yiwen umedyaz aqbayli n tama n weqbu, di bgayet. daɣen d awaziw n tiliẓri n tmaziɣt brtv di franṣa, anda yesɛa yiwet n tesgilt (nnuba) umi isema tamedyazt war tilas. tafarka, muḥend tafarka, muḥend
aristot (s tegrigit ἀριστοτέλης, 384 322 qɛ) yella d afilusuf agrigi. ilul ed g teddart n stagire g tmurt n tmaqdunit (masedwan). yezdeɣ g atena, yella d anelmad n platon g takadimit. tafelsuft
tigelda n biljik d yiwet tmurt n turuft n umalu, tesɛa tilisa id fransa, timura n wadda, lalman akw d luxembourg. deg tama ugafa umalu ad naff ilel n ugafa ɣef taɣzi n 318 km ger de panne id aarlen. timura n turuft
prison break d isem n yiwet taseri tilizrit tamarikanit, teffeɣ d deg 29 ɣuct 2005. amseḍru ines paul scheuring. tamacahut is ɣef yiwen wemdan yebɣa ad iseffeɣ gma s seg lḥebs. taẓuri
le tuteur de madame la ministre (lwali n lalla taneɣlaft) d asaru n djamila amzal, ɣef wayen yezmer ad iḍru i tmeṭṭut n dzayer s "le code de la famille" n tura. tameṭṭut tezmer ad tuɣal ula d taneɣlaft (ministre), maca ma tebɣa ad taɣ argaz, ilaq as lwali, (le tuteur), amzun tezga d taqcict tamecṭuḥt. isura
asya, d nettat i d amenẓaw ameqṛan akk deg umaḍal. tajumma ines 44.579.000 km² (ikilumitren imkuẓen). d nettat daɣen i yesɛan aṭas akk n yimezdaɣ deg umaḍal. zedɣen tt deg 2011, azal n 4.164.252.000 n yimezdaɣen (asyawiyen). tarakalt
amenzaw d amur meqqren n wakal. imenẓawen n umaḍal tamrikt tafriqt asya tukyanust tantarktit turuft ẓ
ɣ d asekkil seg ugemmay alatini ameqqran, yekka d uẓar is seg usekkil agrigi : gamma (ɣ). unicode asekkil ameqqran ɣ : u+0194 ; asekkil amecṭuḥ ɣ : u+0263. isekkilen
ɛ d asekkil seg ugemmay alatini ameqqran, yekka d aẓar is seg usekkil agrigi : ipsilen (epsilon ɛ). dɣa asekkil a mač d aẓaṛan (anaṣli) deg tutlayt tamaziɣt, acku yusa d d anekcam unicode asekkil ameqqran ɛ : u+0190 ; asekkil amecṭuḥ ɛ : u+025b. isekkilen
tazayant neɣ tazayit d tutlayt i ttmeslayen iẓayyan. irzi ayi d tantala n tutlayt tamaziɣt n weṭlas alemmas. amezruy addad agemmay tutlayin timaziɣin tutlayin n umeṛṛuk
nicolas sarkozy, ilul d g 28 yennayer 1955 g paris, d aselway n fransa seg 16 mayu 2007 ar 15 mayyu 2012. tameddurt isem is ameqqran : nicolas, paul, stéphane sarközy de nagy bocsa, meɛna isem agi ur yettusseqdac ara aṭas. baba s, pál sárközy, yekka d seg hongri u yuɣal d d arumi, yezweǧ akk d andrée mallah, yelli s n ...
code geass d anime seg tmurt n japun, yura t ichirō ōkouchi u yessuneɣ it clamp. yeffeɣ d deg tiliẓri n japun deg wamber 2006. tamacahutt is deg 2010 ɣef yiwen unelmad deg tsennawit, yemmagred yiwet n teqcict tefka as tazmert n geass, yezmer ad yesseqdec imdanen akken i d -as yehwan, mi i d asen yenna get kra,ad t gen,...
adrum n at qurayc tella zik d adrum ameqqran izedɣen deg temdint n mekka (anida tura tezga d tgelda taɛrabt tasaɛudit). deg wedrum nni ilul ed wizer (rrasul) muḥemmed. amezruy
jean jaques rousseau ilul ass n 28 yunyu 1712 g jenev, anda yemmut 02 yulyu 1778. rousseau
addad d awal yesɛan kra n inumak : addad (imɣi), imɣi ittusemma daɣen d atractylis gummifera (s tefransist isem is d cardon ) addad (lweḥc), lweḥc ittusemma daɣen d ammotragus lervia (s tefransist isem is d mouflon ) addad (tajerrumt) d awal amaynut, anamek is d talɣa n yisem: addad ilelli (état libre) neɣ addad amaruz...
ssirilik d agemmay ixelq it id siril g lqern 9, ttarun syes tutlayin am tarusit, tukranit, tutlayin tislaviyin nniḍen. izdayen iberraniyen unicode n isekkilen n ssirilik agemmay
la dépêche de kabylie ("tabratt n tmurt n leqbayel") d aɣmis (ajernan) azzayri yettwarun s tefransist akked tmaziɣt deg iseggasen agi ineggura. uṭṭun amezwaru yeffeɣ d deg wass 13 yunyu 2002. win it id ixelqen d leɛmara benyunes, aneɣlaf aqbur n butefliqa. aɣmis agi iḥemmel aṭas butefliqa d ukabar n benyunes udr. azday...
tifeffeɣt tazzayrit yettwarun s tefransist el watan liberté le matin (ur iteffeɣ ara seg wasmi d ḥebsen anemhal is muhammad benchicou) le soir d'algérie la dépêche de kabylie le quotidien d'oran la tribune la nouvelle republique la voix de l'oranie le buteur le jeune indépendant el moujahid (deg s asebter s tmaziɣt) ti...
agraw imaziɣen (neɣ académie berbère s tefransist) d tiddukla tettwanulfa d (tettwaxleq) di 1966 g fransa, llan deg s muḥend arab besaɛud, ṭawes ɛemruc, sliman ɛazem, muḥemmed arkun ...atg. agraw imaziɣen mechur (yettwassen) isem nsen axaṭer d nutni i ssidiren tifinaɣ, u snulfan d asenǧaq amaziɣ. tikkwal, agraw imaziɣe...
tidyanin 26 dujamber - tsunami ameqqran (8,9 legrad n teskala richter) deg ugaraw ahendi. timettanin deg 2004 1 yulyu - marlon brando (ameskar n usarug n marikan) 24 ctamber - frančoise sagan (tamarut tafransist) 9 tuber - jacques derrida (afiluzuf arumi) 11 wamber - yaser ɛerafat (aselway n ifilasṭiniyen) tira d timse...
ayen yeḍran 19 yebrir - joseph ratzinger yuɣal d d lepap, isem is amaynut d "benedictus wis xvi". wid ilulen 31 tuber - leonor, "infanta" (yelli s n ugellid) n spanya. wid immuten 10 fuṛaṛ - arthur miller, amaru n marikan (ilul ed deg 1915) 6 yebrir - ranieri wis iii n monaco (ilul ed deg 1923)
yulyu d ayyur wis 7 n useggas. deg s 31 wussan. isem is yekka seg tlatinit iulius, isem n yulyus sizar, amenukal n rum, win isemma ayyur agi. ayyuren
ass 23 yunyu d ass wis 174 n useggas (wis 175 deg iseggasen bisekstil). llan 191 wussan deffir es ar taggara n useggas. inelfuyen (ayen yeḍran) 1894: asnulfu n tasmilt tulempayt tagreɣlant wid ilulen 1972 - zineddin lyazid zidan d amarir n takurt uḍar n franṣa 1976 - patrick vieira d amarir n takurt uḍar n franṣa wid i...
lqern wis xix yebda aseggas 1801, yekfa aseggas 1900.
ayen yeḍran 2001 : sin isafagen (ṭṭeyyarat) kecmen g world trade center g teɣremt n new york, yerna wiyaḍ kecmen g wexxam amellal d pentagon. ussan n useggas
asegzu : ma tetsagaleḍ ayyur, d itri, ẓer ayyur (itri) ayyur neɣ aggur neɣ d amur n useggas. aseggas, deg s 12 waguren, yal yiwen yesɛan 30 neɣ 31 n wussan (28 neɣ 29 deg wagur n fuṛaṛ). ismawen n waguren s teqbaylit kkan d seg tlatint. ismawen n wagguren s tlatinit akd s tmaziɣt tulugen neɣ s tmaziɣt deg tafriqt n uga...
ayen yeḍran tekfa tgelda n erato tagellitt n armeni wid ilulen liu penzi (劉盆子) (wer nessin ara melmi yemmut) : ad yuɣal d amenukal n ccin (dinasti han) wid immuten marcus antistius labeo, amussnaw yessnen aẓref n roma. als:10er#11
ass 14 yulyu d ass wis 195 n useggas (wis n 196 deg iseggasen bisekstil). llan 170 n wussan deffir s ar taggara n useggas. ayen yeḍran 1798 tagrawla n wegdud n fransa ɣef tagelda i gellan ass ni, rẓen lḥebs n labasti (la bastille), susfɣen d izerfan n umdan ussan n useggas
yennayer (neɣ nnayer) d ayyur amezwaru n useggas. deg s 31 wussan. isem is yekka seg tlatinit ianuarius, ayyur anda llan leɛwacer n yakuc ianus (isem is seg ianua "tawwurt"). yanus yesɛa sin wudmawen : yiwen yeskaden ɣer deffir (ar useggas i d iɛeddan), wayeḍ yeskaden ɣer zdat (ar useggas amaynut). yennayer yekka d seg...
furar d ayyur wis 2 n useggas. deg s 28 wussan ; kull 4 iseggasen irennu ass igan 29. isem is yekka seg tlatinit februarius. ayyuren
ayen yeḍran yebda germanicus ttrab deg lalman (s tlatinit germania) (ad yefru deg useggas 16). tiberius, yuɣal d amenukal n irumyen beɛd tmettant n augustus. wid ilulen wid immuten 19 ɣuct - roma augustus, amenukal n irumyen (ilu ed deg 63 u.ɛ.) als:10er#14
tamurt n surya tezga d g wenẓul ataram n asya , isem is unṣib d tigduda taɛrabt n surya (s teɛrabt الجمهورية العربية السورية) tamanaɣt ines dimacq . tutlayt is tunsibt d taɛrabt. timura n asya
tamurt n urdun tella deg wenẓul ataram n asya: isem is unṣib d tagelda tahacimit n urdun (s teɛrabt المملكة الهاشمية الأردنية). tamaneɣt ines d ɛemman. tutlayt is tunsibt d taɛrabt. timura n asya
le soir d'algérie ("tameddit n dzayer") d aɣmis (ajernan) azzayri yettwarun s tefransist. azday (aseɣwen) aberrani asmel (adeg) n weɣmis soir d'algérie
liberté ("tilelli") d aɣmis (ajernan) azzayri yettwarun s tefransist. bab is yesɛed rebrab. azday (aseɣwen) aberrani asmel (adeg) n weɣmis iɣmisen n lezzayer
el watan ("tamurt") d aɣmis (ajernan) azzayri yettwarun s tefransist (ɣas akken isem is d awal s teɛrabt, yettwarun s ugemmay alatini). azday (aseɣwen) aberrani asmel (adeg) n weɣmis el watan toolbar watan
sɛid butefliqa d gma s n uselway n tmurt n dzayer ɛebdelɛaziz butefliqa. tameddurttasertit
tel aviv (s teɛebrit תל אביב = tawrirt n tafsut) yella d tamdint n israyil. tel aviv d taɣremt tatrart, azal is azal tamanaɣt tasertit n tamurt n israyil maca, ala, tamanaɣt n israyil teqqim orcalim. tella tel aviv tamanaɣt tadamsant, yella g yes asagen i ism is yaffa, amaffag taseddawit isem tel s teɛbrit lmaɛna s d "...
tamdint n madrid d tamanaɣt n tmurt n spanya. timanaɣin n turuft spanya
tamdint n tokyo d tamanaɣt n tmurt n japun. isem is yettwaru 東京, anamek is d "tamanaɣt n wegmuḍ (tacerqit)" (tamanaɣt n zik tella d kyoto, i d yezgan deg utaram). timdinin
tamdint n dublin (baile átha cliath [blʲa:ˈklʲiəh] s tirlandit (gaeilge (gaylxa))) d tamanaɣt n tmurt n irland. timanaɣin n turuft irland timdinin
tamdint n guantanamo tezga d g tmurt n kuba, maca wi tt ilan d usa, yesɛan deg s axxam n lɛasker ak d lḥebs. timdinin
tamurt n kuba (s tespanyulit cuba), tezga d g tamrikt n wenẓul neɣ tamrikt talatinit. tutlayt is taspanyulit, aselway ines fidel kastro tamaneɣt is habana. timura n temrikt
malaga d tamdint tezga d g umalu anzul n tmurt n spanya. spanyatimdinin
taddart n kefrida tezga d g temnaṭṭ n bgayet qrib n at idris deg tasaxriwt. deg s acercur yettwasnen. ẓer daɣen acercur n kefrida tiɣiwanin n tmurt n leqbayel
isfahan tella d tamdint tamuqrant tezga d g iran. irantimdinin
ipactunen d isem n wegdud yellan ger afɣanistan d pakistan. tiwelhiwin igduden n asya
agdud n ikurdiyen yella g ɛiraq yerna deg tturk ttmeslayen tutlayt takurdit. tamurt anda zedɣen, isem is kurdistan, maca ur sɛin ara tamurt imzireg i nutni kan. yiwen deg imeqqranen n tagrawla nsen af uzarug, isem is ɛabdellah uǧalan. tiwelhiwin igduden n asya
honcu (neɣ honshu) d tigzirt tameqqrant n tmurt n japon. deks timdinin timeqqranin am tokyo (tamanaɣt n tmurt), hiroshima, kawasaki, kobe, kyoto, nagoya, nara, osaka, sendai, yokohama atg. japon
iṛan d tamurt tezga d g alemmas n asya, tamanaɣt is ṭehran. ttmeslayen tutlayt tafarsit. timura n ddunit
fuket neɣ phuket d tigzirt d tamnaḍt n tmurt n tayland, yennul itt id tsunami g useggas n 2004 (26 bujember). tayland
pattaya d tamdint tezga d g tmurt n tayland. tayland
federiko garcia lorka, amedyaz aspanyuli isem is s tespanyulit federico gracía lorca, ilul g 5 yunyu 1898 yemmut ass n 19 ɣuct 1936 yella g tarbaɛt n tasuta n 27. garcia lorka amaru
salim iles (ilul ed 14 mayyu 1975 deg wehran, dzayer) d albub d addal accaf tameddurtaccafaddal
tsunami (seg ajapuni 津波, tsu nami, meskuli « tayyugt n usagen ») d amazrar n timdeswalin n tallit tameqrant aṭas yetzreɛen seg tawennaḍt n waman (agaraw, ilel neɣ agelmim), yussad seg taswiɛt kan n awliwel n ubleɣ ameqran n waman, yettwaweḍen sɣur tizenzelt, tuccḍa n wakal adu awlal neɣ aṭṭerḍeq n uburkan, dɣa yezmer a...
targaga neɣ zzenzla (awal n zenzla yekka d seg darja: زنزلة id yellan s iman is seg tserɣint: زلزال) d yiwet n tumant tagmawant igan d argigi neɣ d tazrart n irgigiyen yettemyadfaren deg tiggi n tegnit (lqaɛa). zennazel g ddunit zenzla n tturk zenzla n bumerdes ass n 21 magu 2003 tewwet d g dzayer tamanaɣt, lamaɛna yel...
ass 21 mayyu (maggu) d ass wis 141 n useggas (wis 142 deg iseggasen bisekstil). llan 224 wussan deffir es ar taggara n useggas. ayen yeḍran 2003 : argigi n wakal (zenzla) di tmurt n dzayer, temɣer is d 6,7 deg teskala n richter. ammas ines g temdint n bumerdas. mmuten azal n 2047 yemdanen, yerna feddxen 8626. ussan n u...
mayyu (ittwanṭaq daɣen maggu) d ayyur wis 5 n useggas. deg s 31 n wussan. ayyuren
tasdawit n bab ezzewar isem is unṣib d tasdawit n tussniwin d tisnumka hewwari bumedyen (usthb) tezga d deg tɣiwant n bab zzewwar deg tiɣremt n lezzayer tamanaɣt. tiwelhiwin lezzayerlezzayer tamanaɣt
End of preview. Expand in Data Studio
README.md exists but content is empty.
Downloads last month
6

Collection including boffire/kabyle-corpus